Att tvångsmässigt samla på sig massa prylar, möbler och kläder menar många forskare idag är något som går i arv. Hur vet man egentligen om ens besatthet av vintageelefanter eller gardiner från 60-talet egentligen är ett tecken på att man är hoarder? Skillnaden verkar gå främst i hur organiserat ens samlarintresse är, och ja, om det är ett intresse över huvud taget!
Många av oss kan nog känna igen sig av behovet att samla på saker. Vi går på loppisar och hittar en servisserie vi gillar, eller kanske är du en av de där som samlar besatt på elefanter? Var går egentligen gränsen? Är det missbruk om du är tvungen att förvara dina saker för att slippa problem med din sambo? Beroende på om samlandet är en konsekvens av ett intresse du har eller inte, verkar gränsen gå för om du är en hoarder eller inte.
Hur organiserad är du?
Det kallas ofta för ”samlarsyndrom” eller ”hoarding” och är faktiskt en genetisk åkomma, menar forskare idag. Hur vet man om man faktiskt är sjukligt benägen att samla på sig saker, eller om man bara är lite av en… entusiast?
Är du oförmögen att slänga gamla tidningar, böcker, papper och andra prylar? Samlar du på dig det ena eller andra men kan inte riktigt stå till svars för vad du ska använda sakerna till? Ja, då kan det vara så att du är en hoarder. Märk väl att en frimärkssamling på fyrtio band inte är att hoarda; gränsen sätts nämligen i hur organiserat ditt samlande är. En hoarder samlar oorganiserat, och på lite vad som helst, medan en samlare har en speciell ordning på sin samling och intresserar sig starkt för sitt samlarobjekt på ett annat sätt!